...
vänner kommer vänner går. och i detta fall vet jag inte riktigt hur jag ska känna.
men en sak är säker i alla fall.. innan denna resa var jag väldigt rädd för att verkligen säga till en person face to face om jag vart arg eller irriterad, inte riktigt vågat ta en konversation. nog för att jag har åsikter och jag står up för dom. men när de vart konflikter har jag ofta vikit mig, bett om ursäkt, sagt att jag haft fel fas tjag faktiskt inte alltid haft det. det är min gamla syn av mig själv. men efter att gått ingenom allt detta med människor som kommer och går har man lärt sig sin läxa. I better talk ! och de gör jag.
idag fick jag en ett praktexempel på att jag verkligen stör mig på sms/mail/text tjaffs. specillt när man befinner sig i exakt samma område, skola stad och land. ingen är perfekt, det vet jag. jag har inte vart perfekt. men att en person är dryg, ignorerar än, svarar drygt, eller knappt svarar när man pratar med den helt pötlsigt .. är det mitt fel? är de mitt fel att vi glidit ifrån varandra för att du är svartsjuk men jag faktiskt försökt ringa dig, och prata med dig men du bara har en dålig attityd tillbaka. och du säger att JAG aldrig har nått att säga? .. att du alltid leder alla konversationer. när det jag JAG som pratar med dig, frågar DIG hur du mår , och vad du gör. DU ignorerar mina samtal och sen säger DU att du är den som alltid för samtalen , att jag abra frgar hur du mår och att du är trött på det... jag pratar med dig face to face och försöker reda ut detta men DU ignorear och sen proppar DU mig med sms.
ärligt talat.. jag var framför ögonen på dig, du kunde sagt allt, jag sa allt jag kände. men du va iskall och dryg. .. antagligen ser vi detta från olika synvinklar. får väl gå på brorsans tips, bjuda på lunch och prata om det. men har en stark känsla av att du kommer slänga nått i ansiktet på mig. men de e värt ett försök.
svartsjuka kan verkligen förändra en person.
och i detta fall heeelt i onödan.
hoppas lunchen går igenom!
fortsättning förljer....
ps, denna person vet ej om denna bloggs existens. för då hade detta inlägg aldrig existerat.
men en sak är säker i alla fall.. innan denna resa var jag väldigt rädd för att verkligen säga till en person face to face om jag vart arg eller irriterad, inte riktigt vågat ta en konversation. nog för att jag har åsikter och jag står up för dom. men när de vart konflikter har jag ofta vikit mig, bett om ursäkt, sagt att jag haft fel fas tjag faktiskt inte alltid haft det. det är min gamla syn av mig själv. men efter att gått ingenom allt detta med människor som kommer och går har man lärt sig sin läxa. I better talk ! och de gör jag.
idag fick jag en ett praktexempel på att jag verkligen stör mig på sms/mail/text tjaffs. specillt när man befinner sig i exakt samma område, skola stad och land. ingen är perfekt, det vet jag. jag har inte vart perfekt. men att en person är dryg, ignorerar än, svarar drygt, eller knappt svarar när man pratar med den helt pötlsigt .. är det mitt fel? är de mitt fel att vi glidit ifrån varandra för att du är svartsjuk men jag faktiskt försökt ringa dig, och prata med dig men du bara har en dålig attityd tillbaka. och du säger att JAG aldrig har nått att säga? .. att du alltid leder alla konversationer. när det jag JAG som pratar med dig, frågar DIG hur du mår , och vad du gör. DU ignorerar mina samtal och sen säger DU att du är den som alltid för samtalen , att jag abra frgar hur du mår och att du är trött på det... jag pratar med dig face to face och försöker reda ut detta men DU ignorear och sen proppar DU mig med sms.
ärligt talat.. jag var framför ögonen på dig, du kunde sagt allt, jag sa allt jag kände. men du va iskall och dryg. .. antagligen ser vi detta från olika synvinklar. får väl gå på brorsans tips, bjuda på lunch och prata om det. men har en stark känsla av att du kommer slänga nått i ansiktet på mig. men de e värt ett försök.
svartsjuka kan verkligen förändra en person.
och i detta fall heeelt i onödan.
hoppas lunchen går igenom!
fortsättning förljer....
ps, denna person vet ej om denna bloggs existens. för då hade detta inlägg aldrig existerat.
Kommentarer
Trackback
