Att vara sårad
Att vara sårad, jag är sårad, jag vill bara inte inse att jag är det. Jag vill inte inse hur jävla jävla ledsen Jag fakiskt är. Men nu har de gått långt. Några ggr har de nu brustit okontrollerat. Senast för nån timme sen o ligger just nu i sängen .. Kommer gråta mera, förmodligen till sömns.. Men de är väldigt bra att du finns där i alla fall, att vi kan prata, lugnt o sansat, o man kan gråta ut ordentligt..
Ångesten kände jag av redan imorse, men tänkte att bara jag går upp o sätter fart på dagen lägger de sig, som de brukar göra... Men de gjorde den inte, bara lite. Jag pluggade, läste o donade lite, sen åkte jag över till alies och jag höll en pilatesklass för henne.. Lättare sagt än gjort. Tekniken är inte lätt verkligen, finns en de p jobba på där. Men de e bara att köra :) men sen blev de plannering för påsklovet o vi är sjukt säkra på att de kommer bli grymt bra! S de kul... Men sen plötligt bara slog ångesten mig igen.. Gick bra att dölja, vi åt lite sen satte jag mig i bilen, halvvägs ut i alén rasade det totalt, fick stanna bilen o bara låta allt komma.. Han ringde mig o vi pratade, länge.. Vet inte om de känns bättre eller sämre.
De va ahn som sa de, ellie du är sårad ..
JAG VILL INTE VARA SÅRAD!!!! Skrek inte så.. Men sa de o grät..grät o grät o pratade ut. Om allt, allt allt allt.
Lördagen va helt fantastisk, lite jobbigt att hålla inne allt man vill göra o säga, då man bara viöö uttrycka sina riktiga känslor. Men de blev prommenad , lunch, bildtittande från usa , sen en nap och sen stan och så lagade vi middag med fredrik danne o cissi, jätte bra dag:) fins vänner!!
Men fy för demhär med känslor. När de är såhär.
Jag vill inte se mig som sårad för då de kääns allt så stort o jobbigt, vilket de är men om jag verkligen tänker att jag e de blir de bara tyngre. Så försöker verkligen inte tänka på det ... Men har aldrig trott att dessa ångestattacker någonsin skulle nå mig, trodde aldrig jag skulle kunna bli såhär ledsen o knäckt öven nån annan person.. Men nu sitter jag verkligen i den båten, så jävla drabbad tjej. Jag.. Sårad.. Faaaan! ... O fan va jag kommer garva åt detta när jag är över det.
Men nu alltså.. Fy fan.. Fyyyyyyy!!!
Menar inte att jag aldrig vart sårad förut, de har jag, jagär människa precis som alla andra. Men sårad på de här viset känslomässigt.
Nu är jag så utmattad..
Ångesten kände jag av redan imorse, men tänkte att bara jag går upp o sätter fart på dagen lägger de sig, som de brukar göra... Men de gjorde den inte, bara lite. Jag pluggade, läste o donade lite, sen åkte jag över till alies och jag höll en pilatesklass för henne.. Lättare sagt än gjort. Tekniken är inte lätt verkligen, finns en de p jobba på där. Men de e bara att köra :) men sen blev de plannering för påsklovet o vi är sjukt säkra på att de kommer bli grymt bra! S de kul... Men sen plötligt bara slog ångesten mig igen.. Gick bra att dölja, vi åt lite sen satte jag mig i bilen, halvvägs ut i alén rasade det totalt, fick stanna bilen o bara låta allt komma.. Han ringde mig o vi pratade, länge.. Vet inte om de känns bättre eller sämre.
De va ahn som sa de, ellie du är sårad ..
JAG VILL INTE VARA SÅRAD!!!! Skrek inte så.. Men sa de o grät..grät o grät o pratade ut. Om allt, allt allt allt.
Lördagen va helt fantastisk, lite jobbigt att hålla inne allt man vill göra o säga, då man bara viöö uttrycka sina riktiga känslor. Men de blev prommenad , lunch, bildtittande från usa , sen en nap och sen stan och så lagade vi middag med fredrik danne o cissi, jätte bra dag:) fins vänner!!
Men fy för demhär med känslor. När de är såhär.
Jag vill inte se mig som sårad för då de kääns allt så stort o jobbigt, vilket de är men om jag verkligen tänker att jag e de blir de bara tyngre. Så försöker verkligen inte tänka på det ... Men har aldrig trott att dessa ångestattacker någonsin skulle nå mig, trodde aldrig jag skulle kunna bli såhär ledsen o knäckt öven nån annan person.. Men nu sitter jag verkligen i den båten, så jävla drabbad tjej. Jag.. Sårad.. Faaaan! ... O fan va jag kommer garva åt detta när jag är över det.
Men nu alltså.. Fy fan.. Fyyyyyyy!!!
Menar inte att jag aldrig vart sårad förut, de har jag, jagär människa precis som alla andra. Men sårad på de här viset känslomässigt.
Nu är jag så utmattad..
Kommentarer
Trackback
